Hammarby Sjöstad

En del av Stockholm

År 1997 kandiderade Stockholm för att bli värdstad till sommar-OS 2004. Den 5 september meddelande Internationella Olympiska Kommittén sitt beslut. Det blev inte Stockholm och Hammarby Sjöstad utan Aten som fick stå som värd för spelen. 

När OS-planerna smiddes var tanken att Hammarby Sjöstad också skulle fungera som  en OS-by för tävlande och media. En modern OS-by med gångavstånd till  – Victoriastadion som planerades ligga i anslutning till Hammarbybacken i Hammarby Sjöstad.

Nu blev det inget sommar-OS i Stockholm, men väl en Hammarby Sjöstad. Detta skulle bli det största nybyggnadsområdet i Stockholm på 25 år, en omvandling av Lugnets industriområde – en kåkstad i korrugerad plåt – till sjöstan.

Allt som är värt att veta...

Sjöstan 2018

Sickla köpkvarter

Globen

Transporter

I Hammarby Sjöstad är behovet av transporter gott här finns tvärbanan, bussarna ocg färjorna och de miljövänliga alternativen är prioriterade. Fotgängare och cyklister är utgångspunkten för gestaltningen och hållplatsen ligger centralt i stadsdelen. Pool-lösningar för bil och cykel ökar sam utnyttjandet av bilarna.

Hammarby Sjöstad

Sjöstaden är levande och innehåller en rik variation av funktioner, upplevelser, händelser och överraskningar. I stadsdelen underlättas möten mellan människor. Funktioner i bottenvåningen skapar förutsättningar för liv och byggnaderna är gestaltade så att verksamheterna berikar det offentliga rummet.

Aktiv stadsdel

Hammarby Sjöstad sjuder av liv och miljön uppmuntrar till en aktiv livsstil – oavsett om det handlar om att cykla till förskolan och jobbet eller umgås i parkerna eller på kajerna. Här finns en mix av aktiviteter på både land och vatten. I Hammarby Sjöstad finns även ett stort utbud djurarter som trivs. Vi har våra bävrar, öringar och svanar samt vår häger.

Ekosystemtjänster

I Hammarby Sjöstad samspelar stadsmiljön med de ekosystemtjänster som naturen utför. I samspelet blir Sjöstaden både en mottagare och givare av livgivande tjänster när det gäller vattenreglering, pollinering, biologisk mångfald etcetera.

Resurseffektivitet

I Hammarby Sjöstad är behovet av resurser för uppvärmning reducerat. Uppvärmningar och drift av hus sker till stor del med förnyelsebara energikällor. Avfall hanteras så resurseffektivt som möjligt. Valet av byggmaterial präglas av kretslopp.

Innovativ arkitektur

De kvaliteter som finns på plats och i dess historia ska användas och utvecklas i gestaltningen av byggnader och offentliga rum. Skalan ska bli mer mänsklig. All gestaltning ska präglas av omsorg och nyskapande för en unik stadsmiljö.

HISTORIEN BAKOM

Hammmarby Sjöstad

Utsnittet av ”Charta öfwer Stockholms Stads Belägenhet” visar området kring Hammarby sjö år 1745. Akvarellerat kopparstick av G Biurman. Original och foto Stockholms stadsmuseums arkiv

Varje plats har sin historia och området kring Hammarby sjö har förändrats drastiskt ett flertal gånger. Det är nog få områden som beskrivits inneha ”stillsamt idylliska naturscenerier” (1920), för att några decennier senare inneha epitetet kåkstad i korrugerad plåt och nu, i det nya  millenniet, bli en modern och miljöanpassad del av Stockholms innerstad. Det område som här ska beskrivas såg för mindre än hundra år sedan mycket annorlunda ut. Innan Hammarbyleden byggdes på 1920-talet låg här insjön Hammarby sjö. I norr avgränsades sjön av  tadsdelen Södermalm och i söder av den lantliga miljön kring egendomen Hammarby, som gett sjön dess namn. Hammarby är ett relativt vanligt bebyggelsenamn och ordet hammar betyder klippa, stenig mark, impediment. Sjön hade sitt utlopp i Saltsjön vid Danvikstull och skildes från Mälaren av ett näs vid Skanstull.

För att förstå hur denna insjö uppstått måste man gå tillbaka till urtiden då två väldiga
förkastnings- eller sprickdalar som går i nordväst-sydostlig riktning bildades i detta område. Den södra spricklinjen utgör ett omfattande sjösystem som sträcker sig från Årstaviken, Hammarby Sjö, Sickla- och Nackasjöarna samt Lännerstasundet bort mot Stäket och Baggensfjärden. Detta sjösystem utgjorde in mot 1200-talet ett system av segelbara farleder in i Mälaren, men genom landhöjningen uppstod så småningom ett näs vid nuvarande Skanstull och förbindelsen med Saltsjön vid nuvarande Saltsjö-Duvnäs och Danviken skars av. Även Mälaren förvandlades på grund av landhöjningen till en insjö och sänkan vid Stadsholmen blev den enda förbindelsen mellan Mälaren och Östersjön. 1436 nämns Sickla första gången, Sicklöna (Sickelön) 1477 står det bara Sickle. Ordet anses innehålla en avledning av ordet sik, känt från svenska dialekter som sidlänt, fuktigt ställe där vatten kommer fram (småträsk), Sickla har förmodligen legat på det smalaste stället i den södra delen av sjön.

I området kring Hammarby Sjö har relativt få fornlämningar påträffats. I den del av Nacka som tidigare låg i anslutning till sjön har man funnit lämningar från vikingatiden i form av boplatser och gravfält vid gårdarna Järla och Stora Sickla. På Henriksdalsberget finns rester efter en fornborg. Exakt vad borgen använts till eller hur gammal den är har inte kunnat fastställas. Den första bebyggelsen i  tockholm samlades till Stadsholmen som reste sig med sina branta sluttningar mitt i Mälarens utlopp. I skydd av den mur som uppfördes kring bebyggelsen
på Stadsholmen växte staden i rask takt och i slutet av 1200-talet var den rikets
viktigaste handelsstad. I stadens omedelbara närhet fanns goda förutsättningar för fiske, kvarndrift och jordbruk. Som stadens allmänning tjänade Åsön, nuvarande Södermalm.

Hammarby Gård i Hammarby Sjöstad
Utsnittet av ”Charta öfwer Stockholms Stads Belägenhet” visar området kring Hammarby sjö år 1745. Akvarellerat kopparstick av G Biurman. Original och foto Stockholms stadsmuseums arkiv

Området kring Hammarby Sjö var dock fortfarande under 1500-talet glest bebyggt.
Danviks hospital. Till Södermalm lades främst sådan verksamhet som man av olika anledningar inte ville ha på Stadsholmen på grund av att den var störande, eldfarlig, illaluktande eller ansågs allmänt otrevligt som sjuk- och fattigdomsinrättningar. Detta var troligen en av anledningarna till att Danviken ansågs vara en passande plats att placera ett hospital på. Gustav Vasa ägde hela Sickla ö och denna mark skänkte han till det nya hospitalet på som på 1540-talet uppfördes i dalsänkan mellan Hammarby Sjö och havsviken. På den här tiden fanns endast en smal bäck som förband sjön med Saltsjön och strax norr om bäcken byggdes hospitalets huvudbyggnad som även rymde en kyrksal. För att ge den nya institutionen inkomster uppfördes en kvarn och en smedja. Anläggningen krävde dock en ordentlig fallhöjd i en rännil från Hammarby Sjö till Saltsjön. Det forsande vattnet skulle driva kvarnhjulen och smedjans hammare. För att skapa en tillräcklig fallhöjd anlades fördämningar så att sjön kunde växa ut och när arbetena var klara låg sjöns vattenyta nära fem meter över Saltsjöns. Vattenrännan kallades för Danviks rännil och efter det att vattnet passerat kvarnarna användes det i hospitalets tvättstuga och brygghus för att innan det slutligen nådde havet skölja rent ett antal avträden. På 1720-talet uppfördes en ny huvudbyggnad. Under 1800-talets andra hälft avvecklades successivt delar av hospitalets verksamhet och när  Danvikshem på Finnbodaberget invigdes 1915 revs de flesta av byggnaderna. Numera återstår endast huvudbyggnaden från 1700-talet av anläggningen.

Stora Sickla och Hammarby – två av Danviks hospitals donationshemman Till Danviks hospital hörde ett antal donationshemman. Två av dess låg i anslutning till
Hammarby sjö, Stora Sickla och Hammarby. Stora Sicklas ägor sträckte sig mellan Hammarby Sjö i väster, Långsjön (numera Sicklasjön) i söder och Järlasjön i sydost, medan dess norra gräns följde Saltsjön. Fram till första delen av 1700-talet nyttjades egendomen främst för jordbruk. Därefter övertogs Stora Sickla av en ny arrendator som startade ett kattunstryckeri och blekeri, vilket medförde att jordbruket minskade i betydelse. Kattun är ett tunt, men mycket tätt bomullstyg och de finaste tygerna importerades från utlandet. Tyget blektes eller trycktes med olika mönster, ofta i form av stora blommor eller frukter. Kattunstryckeriet upphörde på 1840-talet och i slutet av 1800-talet förvärvades Stora Sickla av Järnvägs AB Stockholm-Saltsjön för att möjliggöra Saltsjöbanans uppförande. Hammarbys ägor motsvarades i stort av de områden som idag utgör Södra Hammarbyhamnen och delar av  Hammarbyhöjden. Till största del bestod ägorna av jordbruksmark samt en del skog. Den numera rivna huvudbyggnaden med tillhörande flyglar uppfördes troligen under första delen av 1800-talet och ersatte då en äldre byggnad från 1730-talet. Byggnaderna var belägna en bit sydväst om den i slutet av 1920-talet uppförda Lumafabriken och på den plats där fabriken byggdes låg tidigare ett åttkantigt lusthus. Till gården hörde även flera mindre torp, en statarlänga och ladugård. För torkning av malt fanns en
kölna som gett namn åt nuvarande Kölnavägen belägen öster om Lumafabriken. Hammarby hade under 1800-talet en egen ångbåtsbrygga och från gården löpte en lång allé av lindar fram till landsvägen vid nuvarande Gullmarsplan. Den siste arrendatorn innehade arrendet från 1925 fram till 1945 då gården revs för att ge plats åt de nya industrierna i Södra Hammarbyhamnen.

Fabrikerna vid Hammarby Sjö
1600-talet är det århundrade då de första verksamheterna av mer industriell karaktär börjar uppträda längs Hammarby Sjös stränder. Främst var det vattenkrävande verksamheter såsom olika textila produktioner som kom att prägla området för lång tid framöver. En av de tomter som under senare delen av 1600-talet uppläts för industriell verksamhet var Barnängen. Anläggningen växte successivt och blev så småningom Stockholms största klädesfabrik. Anläggningen  rustades upp och utökades. Under 1760-talet utökades anläggningen och de gamla träbyggnaderna ersattes efterhand med nya i sten och i centrum av anläggningen uppfördes ett corps de logie efter ritningar daterade 1767 av murmästare Elias Kessler. Efter dessa förändringar har Barnängen i stort sett bevarat sitt utseende till våra dagar.
Barnängen köptes 1848 av Lars Johan Hierta. Han var från början boktryckare och
grundade 1830 Aftonbladet. Hierta hade redan 1841 förvärvat en tomt vid Hammarby Sjö. Tomten låg vid sjöns nordvästra strand i närheten av Danviks hospital. Hit flyttade han sin tillverkning av stearinljus som han startat på Liljeholmen ett par år tidigare. Namnet Liljeholmen fick följa med och även i fortsättningen ge namn åt företaget och dess  produkter.

På tomten som Hierta köpte låg färgare Hovings gamla stenhus uppfört 1770. I
malmgårdens flyglar förlades den första stearinfabriken. Verksamheten växte och fabriksanläggningen byggdes successivt ut. 1976 flyttade Liljeholmens stearinfabrik till Oskarshamn och fem år senare revs fabrikslokalerna. Numera återstår endast Hovings malmgård av den stora anläggningen. Slakterierna vid Fredriksdal Väster om Hammarby gård i närheten av nuvarande Gullmarsplan låg egendomen Fredriksdal.
På 1840-talet etablerade sig här flera slakterier. Vid stranden till sjön låg en tät bebyggelse av fähus och slakthus. Fredriksdal kom sedan att innehas av flera olika slaktare fram till en bit in på 1900-talet då alla stadens slaktare flyttade in under samma tak i det nya stora slakteriet i Enskede. När Södra Hammarbyhamnens industriområde på allvar började byggas ut efter andra världskriget revs Fredriksdal.

KORT OM SJÖSTADSBLADET

Hammmarby Sjöstad

Sjöstadsbladet är Hammarby Sjöstads lokaltidning. För de
boende, företagare och de som vill veta mer om stadsdelen.
”Vi skriver om restaurangerna, butikerna och det som sker i Hammarby Sjöstad. Allt från nyheter till kändisar, vilka skolor som finns. Matrecensioner, intervjuer och reportage. Allt med den gemensamma nämnaren Hammarby Sjöstad och dess omnejd.

Vill du nå nya konsumenterna från första dagen?
– Du når genom Sjöstadsbladet automatiskt de nya konsumenter som flyttar in sin stadsdel och kan ta del av er som är våra lokala företag och era erbjudande. Vi har bevakat, stöttat affärslivet och boende om allt som händer i Hammarby Sjöstad sedan starten 2003. Du har väl inte missat SJÖSTADSKARTAN! Nå ut även till hotellgästerna om var ni finns!

“Du når genom tidningen Sjöstadsbladet     80 000 konsumenter. Tidningen nås av samtliga hushåll via tidningställ och finns tillgänglig i flera exemplar på restauranger och andra offentliga rum. Det ger hög träffsäkerhet för varje annonskrona!”

ANNONSERA

Annonsera i Sjöstadsbladet om du vill synas; RÄCKVIDD Hammarby Sjöstad och dess omnejd: Tillsammans med vårt Magasin, Hemsida, Facebook, Instagram och Twitter når du cirka 80 000 läsare varje månad. Vi syns!

Framtidens tunnelbanekarta

Allt du behöver veta om
Stockholms nya tunnelbana

Entreprenadindelning

Stockholms tunnelbanenät ska förlängas med nästan två mil nya spår.

Planbeskrivning

 En ny tunnelbanelinje till
Arenastaden, den Gula linjen

Station Sofia på Södermalm

Station Sofia blir första
stationen efter Kungsträdgården.

Stäng meny