Befolkning och vanor i Hammarby Sjöstad – så ser det ut

Hammarby Sjöstad är en stadsdel som på kort tid vuxit fram som en av Stockholms livligaste miljöer. Här möts unga familjer och äldre generationer, yrkesverksamma och boende, i ett område där närheten till vattnet och storstaden formar vardagen. Men hur ser statistiken över invånarnas sammansättning ut egentligen och vilken betydelse har den för vanorna gällande cigaretter, snus och alkohol?

Hammarby Sjöstad i siffror

Vid årsskiftet 2024 hade Södra Hammarbyhamnen 20 222 invånare. Vad gäller åldersfördelningen så visar bilden att det är ett område med stor åldersspridning, även om personer i åldern 25–65 år dominerar stort.

Invånare med utländsk bakgrund

Av Hammarby Sjöstads invånare år 2024 hade 23,8 % utländsk bakgrund. Nästan var fjärde person var alltså antingen född i ett annat land eller hade föräldrar som båda är födda utanför Sverige. Framför allt handlar det om rötter i Europa och Asien, men även Afrika, Nord- och Sydamerika är representerade.

Den här bredden betyder att det finns personer med väldigt olika erfarenheter och kulturella normer, som lever sida vid sida i området. I en del familjer är till exempel snus fortfarande en förhållandevis ny företeelse. I andra finns det starka alkoholrestriktioner av religiösa eller kulturella skäl. Men vad gäller rökningen så verkar den minska överlag.

Sverige idag – rökning, snus och alkohol

När man ser till hela landet 2024–2025 framträder en tydlig trend. Numera är det nämligen endast omkring fem procent av den vuxna befolkningen som röker dagligen. Det gör Sverige till ett av de länder i Europa där cigaretter har som minst grepp om befolkningen.

Det som istället har vuxit fram som en allt starkare vana är snuset. Snuset har blivit alltmer socialt accepterat och dessutom smidigare att köpa, exempelvis via nätbutiker som erbjuder snus online. Idag är snusning faktiskt vanligare än rökning. En starkt bidragande faktor till detta är det vita nikotinsnuset, som spridit sig bland yngre vuxna och särskilt fått genomslag bland kvinnor i åldern 16–29 år.

Bland män i åldrarna 30–64 år är det istället det traditionella bruna snuset som fortfarande dominerar. Och vad gäller e-cigaretter och vape så är de vanliga i en mindre grupp, där det är de allra yngsta vuxna som står för den största användningen.

Vad gäller alkoholförbrukning så finns det undersökningar som visar att omkring 16 % av Sveriges befolkning har riskabla vanor. Det betyder inte nödvändigtvis dagligt drickande, utan snarare ett mönster av återkommande, hög konsumtion som kan påverka hälsa och relationer. Riskkonsumtionen är vanligare i åldersgruppen 16–29 år, jämfört med bland äldre, och kopplas ofta till fester och andra sociala sammanhang.

Vad innebär detta för vanorna på ett lokalt plan?

Som vi redan sett så finns det en tydlig blandning av åldrar och bakgrunder i Hammarby Sjöstad. Eftersom mer än hälften av invånarna är i arbetsför ålder, är det också troligt att användningen av snus och alkohol är vanlig i området.

Att det också finns många ungdomar här gör dessutom att synen på nikotin- och alkoholprodukter och festkulturen är relevant. Med tanke på att nära en fjärdedel av befolkningen har utländsk bakgrund blir bilden dock ännu mer mångfacetterad. Till en del lär användningsmönstren följa rikstrenden, som exempelvis den ökade användningen av vitt snus bland unga. Men mönstren påverkas också av kulturella normer och religiösa övertygelser.

Unga med utländsk bakgrund tar till sig svenska vanor

För ungdomar med utländsk bakgrund i Sjöstaden fungerar gymnasieskolor och fritidsgårdar ofta som platser för att ta till sig svenska vanor. Andra generationens ungdomar, som vuxit upp med samma språk och vardagsmiljö som sina svenska jämnåriga, hakar inte sällan snabbt på nya trender. Det gäller både det vita snuset, som numera är en självklar del i många ungdomsgrupper, och alkoholen som dyker upp när det är fester på gång.

För första generationens unga är bandet till släktens och familjens normer ofta starkare. Det kan göra att steget in i svenska vanor blir mer laddat. Det märks ofta tydligt i vardagen, när ungdomarna rör sig mellan olika världar och väger familjens förväntningar mot kamraternas mönster. Det kan emellanåt leda till en kluvenhet mellan två världar som är svåra att förena.

Kultur, religion och vardag

I många familjer med utländsk bakgrund är speciellt snus ett okänt fenomen. Det gäller särskilt när föräldrarna är födda utanför Sverige. För dem kan det vara svårt att förstå hur en liten prilla under läppen kommit att bli så självklar bland unga vuxna.

I andra familjer är det avsägandet av alkohol som är den viktigaste frågan, när de religiösa regler man lever efter förbjuder allt drickande. Ofta är det dock oundvikligt att ungdomarna möter den svenska festkulturen i skolan eller i kompisgänget, men det kan leda till slitningar hemma.